Den har inte blivit bättre direkt och i dag på min svärmors gård så gjorde jag en piruett som skulle göra vilken ballerina som helst grön av avund.
Eller inte. För min landning var i alla fall inte i närheten av graciös.
Jag klarade mig hyfsat bra.
En axel som jag på nåt vis lyckades vrida till och en handled som, tja, känns. Inte värre än så.
Fast det är fint med allt det spegelblanka.
Jag är mest glad över att jag inte bröt nåt. När man ätit kortison så länge som jag gjort finns en ökad risk för benskörhet.
Man kan ju tycka att det för allan del finns enklare sätt att testa det på än att årligen göra egna benknäckartester.
Men jag passerade testet med ett klart godkänt stämplat där bak...
Det känns lite det också.
Vi har ju sand så vi kan sanda, och svärmor hade faktiskt gjort det hos henne, men jag tänker på allt som dras in och så tänker jag att isen nog smälter bort snart i alla fall.
Jag tror jag ska investera i de där broddarna i stället.
Nattinatti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar