Nämen se vad jag hitta i ve'bon!

Vi eldar ju inte med ved här hemma trots att det egentligen finns allt som behövs för att göra det.
Inklusive lite av Morfars samlade vedpinnar i ett hörn i uthuset.
Eller -trän kanske de kallas.
Vedträn.

Nåväl.

Eftersom vi inte eldar går jag följaktligen bara förbi det där utrymmet på väg till exempelvis garaget.
Eller stallet.
Eller var jag nu ska.

För det är lite mörkt där.
Och very mycket spindelvänligt, har jag fått för mig.
I går var jag däremot mycket modig när jag fick syn på nåt och sen fick sen Käre Maken vara modigast och bära ut mitt inspanade fynd.
Och damma av det.

Ta daa!



Ett fint litet bord som knappt ens behöver målas.
Bara skuras upp med lite såpa och vatten.

Jag borde nog gå på skattjakt oftare.