En extra dag

Vad gör man med en hel sådan då?

Tja, man kan ju alltid äta amerikanska pannkakor till lunch.


*lätt som en plätt*

Man kan ta sig en liten siesta på soffan.
Iklädd matchande sockar och tröja.


*ränder på tvären*

Man kan betrakta tvätten.
Strunta i att göra nåt åt den, men konstatera att den i alla fall är sorterad.
I fem högar på badrumsgolvet.

Eller så har man lite trevligt eftermiddagshäng med sina finaste.

Jag hjälper W med att få overallens band under skorna.
Han är på väg ut och ska åka i stora snöbacken med Kusinerna.

-Vet du W, säger jag.
Att förut var jag en dagisfröken, då hjälpte jag massor med barn att sätta bandet under skorna.

Han tittar på mig en lång stund.
Sen konstaterar han det logiska.

-Ja, men sedan. Sedan blev du min Faster.
Och nu hjälper du bara mig.




Sötnöt.



.

Minne på vift

Ibland märker man att minnet inte är vad det brukar.

Man kan till exempel ta en bok man nyss läst och upptäcka att man inte minns ett smack av vad den handlar om.

Man minns inte vem mördaren var och när man kommer till slutet av boken och helt plötsligt minns!
Eureka liksom.
Ja då visar det sig att det nog var en annan bok.

Som jag minns var bra.
Men jag minns inte vad den hette.
Eller vem som skrivit den.
Bara att den var del ett i en ny serie.

Det var boken jag läste i dag också.
Fast i en annan serie.
Uppenbarligen.

Fick en helt perfekt present när jag fyllde år.
En slags bok-dagbok.

Tror jag ska börja fylla i den nu.


*

Den ultimata bantningsmetoden

Nu har jag det!

Jag visste väl att det inte var någon konst att få långa, smala och snygga spiror.
Långa i alla fall.

Finns ingen bantningsmetod som klår denna.
I snabbhet åtminstone.

Helt utan ansträngningar.
Nåja, det krävs att man tar på sig ett par skor, men inte mycket mer.
Inga konstigheter alltså.

Sedan går man bara ut och ställer sig i solen.


*hello georgeous*

Friskluften får man på köpet.

Jag är så smart.



Undrar om man kan ta patent på det här...




*

När man tjurar ihop totalt

Så här vackert är det ute på vår gård i dag.







Solen skiner från klarblå himmel.
Det är en perfekt dag, som gjord för utevistelse.
För skidåkning och pulka-rejs.
Varm choklad och limpmackor med ost och prickigkorv.

Det gnistrar i snön som av tusentals diamanter av bästa sort.
Naturens egna.

Och uthusen ser ut som om de fått sina tak dekorerade med sjok av grädde.





Det är svårt att tänka sig att vi sitter här ute på altanen och äter sommarfrukost om några månader.



Som det är nu så ser vi knappt ut genom fönstret inifrån köket.
Och inte in dit heller, för den delen.

Finns det nån som inte känner hur det riktigt kvillrar i hela kroppen efter att få komma ut?!
Känna vårens första strålar mot ansiktet och bli sådär frostnupen om näsan.

Äta apelsiner med småkalla fingrar och grilla korv.

Jag längtar ut ut ut.

Familjen är i skidbacken.
Elsa och Kusinen på slalomskidor och Pappan och Edvin i längdspåret.

Jag är hemma.
Kan inte gå nånstans utan att ha en toalett nära.
Och de är inte det enklaste att baxa med sig ut i naturen kan jag säga.

För det mesta går det rätt bra att leva med Ulcerös Colit.
Men idag.
I dag.
Just i dag.

Då avskyr jag den här jävla skit-sjukdomen.

I vanliga fall brukar jag tillåta mig själv att ligga kvar i sängen till nio snåret.
Sedan är det bara att kliva upp och se till att göra det bästa av dagen.
Annars är jag rädd att jag kanske inte alls får lust att kliva upp.
Nånsinn.

Men i dag.
I dag tänker jag tycka synd om mig hela förmiddagen.

Faktiskt.

Kanske ända till klockan två.

Men jag har klivit upp i alla fall.


.

Vinnar muffins

Klockan elva i morse åkte Pappan i familjen i väg till Boden för att spela hockeyturnering.
Jag och Kottarna har haft slödag och inte gjort mer knyck än nödvändigt.

Fast Elsa och jag bakade faktiskt två sorters muffins som vi hade till kvällsfikat i kväll.


*lördagsgodis*

Mina muffins smaksatte jag med hackad choklad och kokos medan Elsa smaksatte sina med frusna blåbär och hallon. För att få en extra smak så bytte hon även ut mjölken i receptet mot hallon & blåbärs saft.
Hennes blev riktigt bra.
De slog mina chokladbomber med hästlängder!

Och roligast var nog att hon kom på receptet alldeles själv.

I morgon blir det nog slalombacken och skidspåret efter Kottarnas önskemål.
Om vädret visar sig från den fina sidan det utlovats.
Vi får hoppas.

Annars hittar vi nog på nåt att roa oss med i alla fall.


Nattinatti.


.

Ledigt

Jag har gjort kväll.


Efter en propeller-natt.
Efter två skedar gröt till frukost.
Efter två skorpor till lunch.
Efter ett telefonsamtal med goaste vännen A.
Efter en mycket trevlig eftermiddag i sällskap med familjen, Fasters Finaste och hans Långöron.
Efter att Kottarna och kusinen skuttat runt i snödrivorna i nästan två timmar.
Efter fika och middag som doftade ljuvligt.
Efter telefonsamtal med saknade syster H.
Efter en paus på kökssoffan med sköna kuddarna och ett varmt täcke.
Efter slutet på sista Harry Potter filmen och en snutt av tv-leken Minuten på kanal ett.
Efter dagens hittills 23 (!) vändor till badrummet.


Så nu tar jag fredagskvällen off och säger Go'natt från isi Sme'.


Sess i morrn!



*

Nästan fredag

Det är precis vad det är idag.
Nästan helg.

Skönt skönt ska det bli.
Hade bestämmt mig för att ha en dag och bara vila.
Ligga och se på alla möjliga och omöjliga dagsåpor på tv, men si det blev det som det blev med.
Den däringa Kronprinsessan bestämde sig för att klämma ut sin lilla bebbe i natt.

Och det är ju verkligen en underbar upplevelse, kan jag tänka mig.

Hela tv-rutan på de flesta kanalerna körde samma radda om och om igen.
Det är ju bra.
I fall någon nu inte klivit upp lika tidigt som jag.
Och redan hört det.
Många.
Gånger.

Så var det salut.
För den nykläckta.

I stället för Hem till gården.

Hå hå ja ja.
Så det kan bli ibland.

Och inte har jag ätit nån prinsesstårta heller.



I morgon ligger jag nog kvar i sängen.



*

Onsdag isi Sme

Idag kom världens finaste Tussilago och hennes lillkille förbi och hälsade på.
Med sig hade de en härlig bukett tulpaner och supergulliga muffinsformar.


*älskar tulpaner*

-Tack, gulle er! Jag blev jätteglad.

Så fort jag känner mig piggare ska jag baka nåt mumsigt.
Då blir det go´fika isi Sme.

Till middag idag blev det kantarellsoppa. Övriga familjen toppade sin med stekt kyckling i små bitar och finstrimlad purjolök.
Såg jättegott ut men höll mig till den släta soppan och yttepytte lite purjo.
Det var gott så också.

Vi gjorde egna vitlöksbröd till. Skivad fralla, vitlökssmör, fransk örtkrydda och så ost på det.
Skjuts in i ugnen en kvart så har man godaste brödet till.
Vågade till och med smaka jag med, och *peppar-peppar* så har det gått bra än så länge.

Några matbilder blev det inte för vi hade mys och tände ljus. Och det blir liksom så suddiga bilder då.
Ni får försöka föreställa er det goda istället.

Nu ska jag ta och söka reda på nåt att läsa. Har faktiskt inte varit på bokrean i år ännu. Blev rätt besviken förra året över det rent ut sagt kassa utbudet på framför allt Bokhandeln här i stan.

Uselt med barnböcker, uselt med vuxenböcker och inga matböcker heller att tala om.

Hur det är i år vet jag som sagt inget om, men några större förhoppningar har jag inte. Det får bli lite bokrea på nätet i stället.

Ska sätta mig med Kottarna i morgon tror jag och se om vi hittar nåt.
Inte riktigt bokrea för mig, men det brukar ju gå rätt snabbt att få hem böckerna och ibland är det till och med billigare.
Får väl nöja mig med det, men nä, samma sak är det inte...


Nåväl, lite kvällspyssel här hemma nu och så söka det där att läsa.
Sedan blir det ett avsnitt av Masterchef Sverige innan jag bäddar ner mig.



Hej svejs vänner!


*

Semmel fest

Tog mig i kragen efter en viss tveksamhet i morse och ringde El Doktores mottagning.

Tveksam för att jag ogillar förändringar och tveksam för det där med vilken doktor jag skulle välja.
Först tänkte jag lura mig själv och glömma bort när de hade telefontid, bara för att förhala det lite.

Som tur var så var jag inte särskilt lättlurad i dag.

När jag väl hade ringt så kändes det så bra.
Kortisondosen är nu åtta gånger högre och en koloskopi är inbokad lagom till sportlovet.

Inte det jag ser fram emot mest direkt, men samtidigt så är det skönt att få det gjort. El Doktore är bestämmd och rationell.

Han talar om vad som ska göras och så är det bra med det.
Han hälsar mig Välkommen till sin Klinik och jag tycker mig höra en viss stolthet.
Hans Klinik.

Han är den bäste och jag vet att jag valde rätt.
Det känns tryggt att någon talar om vad som ska göras.
För just nu orkar jag inte bestämma själv.
Orkar bara bli bättre.

Så nu är jag fullproppad med kortison igen.
Och snart vänder det.
Det ser jag fram emot.

Familjen är i skrivande stund ute och åker längdskidor.
Pappan och två glada Kottar.
När de kommer hem ska vi äta semla.
Det ser jag inte fram emot.

Men jag ska äta locket i alla fall.
Och en slick grädde och mandelmassan.
För det är de godaste semlorna i världen.

Lyktans egna.

Sen ska jag se på mina finaste.
På deras rödrosiga kinder och gräddiga nosar.

Och jag ska känna mig så lycklig.
Som Ferdinand under sin korkek.


Det finns hopp.


.

Skattjakt i skafferiet

Hu vad allt går långsamt när jag ska göra något.

Känns som om jag trampar runt i sirap och hjärnan känns som en kålrot.
Jag vet vad jag ska göra, men ledningarna mellan hjärnan och armarna är sååå långa för tillfället.
Har bestämt mig för att ringa El Doktore i morgon så får vi höra vad han säger. Borde nog ha ringt redan förra veckan, men bättre sent än aldrig i alla fall.

Men trots segheten har jag fått gjort en del i dag.
Jag har grejjat-vilat-grejjat-vilat.
Tog dryga två timmar men nu är det klart.

Skafferi- och kylskåpsstädningen.

Det har varit katastrof innan.
Fullt på alla hyllor.
Proppfullt!
Flera saker av samma sort.
Man har typ inte hittat nåt.
På riktigt.

Men nu.
Nu är det gjort.

Och det känns så skönt.

Skafferiet är luftigt, det finns bra med plats och allt är i sin ordning.

Man kan göra fynd också.
Tack och lov fanns inget som var luddigt eller morrade.
Eller rörde på sig för den delen.
Det är jag tacksam för.
Väldigt.

Jag hittade till exempel två flaskor sirap som jag trodde att vi hade slut utav.
Fem (!) blockchokladkakor. Som jag gärna hade sett innan jul så jag hade sluppit köpa två nya.
Tre paket med våffelmix och två paket, modell stor, med kakao.

Och vi har glass-strössel i alla de smaker.

Banan-, polkagris-, viol- och blåfiskar-strössel. Syrliga tutti-frutti pärlor och så de klassiska choklad och karamell.
Lite märkligt egentligen då jag sällan äter glass och när jag väl gör det så gillar jag inte att ha strössel på.

Förutom på mjukglass då, mjukglass älskar jag, men hur ofta tar man med sig strössel-burkarna då man köper det?
Man kanske kunde öppna ett mjuk-glasseri här i Byn?
Någon frivillig?

Egentligen borde jag nog röja lite oftare, men det finns så mycket annat som är roligare.



Som att öppna skafferi dörren femtielva gånger bara för att titta på den fina ordningen...



Ha det gott!

.

Skåpmat

Blev sugen på nåt mataktigt i går kväll men ändå på något lätt.

Eftersom att det är lite si och så med matlusten för tillfället så är det bara att passa på att äta om man nu blir sugen.
Det händer inte varje dag direkt.

Nu fanns det kvar ett halvt ark med kyld smördeg sedan Alla Hjärtans och så fanns det lite tacofärs i kylen också.
Ett halvt ark smördeg blir lagom till tre piroger.

Det blev en fin liten gobit att mumsa på.


*tomat, gräddfil och yttepytte lite starksås till*

Fylld med tre matskedar färs, en tesked riven ost och så bara vika ihop till en triangel och grädda i typ tio minuter, en kvart.

Snabbt, enkelt och precis lagom.

Det här ska jag bli sugen på fler gånger.


.

Fin främmat

Har haft Fasters Finaste på besök i dag.

Han kom i morse och så har vi fått rå om honom fram tills eftermiddagen.
Riktigt roligt har vi haft.
Synd bara att tiden går så fort!

Vi har spelat favoritspelet Gammelgäddan.
Och Sonic bilspelet på x-boxen.


*fisketävling*

Vi har lekt bilkö och bilparkering.


*lååång kö var det*

Och efter lunchen var vi så sugna på nåt gott, då bestämde vi att vi skulle baka lite kakor.
Det blev många kakor.
Två plåtar.


*några bleknosar*


*och några, som sig bör, bruna kameler*

Använde samma recept som till Ugglekakorna, men stansade ut dem med pepparkaksmått i stället.
Sedan strödde vi lite råsocker på dem innan vi gräddade dem.

När de svalnat var vi ju tvungna att ha kafferep.
Och alla var bjudna.


*småråttorna också*

Nu har Sötnöten hämtats av sina Långöron och Fastern har mojjat ner sig i soffan.

Ska se om vi kanske gör oss en bysstur och hälsar på goda vännerna en sväng.
Eller så myser vi bara på här hemma.
Vädret gör onekligen att man får lust att kura ihop sig här inne.
Det viner ordentligt kring husknuten.

Men det är ju som trevligt med sällskap också...

Nå, vi får se.
Det blir bra vilket som.



*

Wienerbröds varning

Om ni liksom vi, brukar fredagsfika ibland.
Som i dag.
En härligt solig vinter dag.

Till exempel.

Då kan det finnas anledning att tänka sig för både en och två gånger, innan ni bestämmer er för att välja ett mumsigt wienerbröd från Café Lyktan.

I alla fall om ni har tänkt att ni ska orka äta någonting annat, samma dag.


*modellus gigantus*

Det var nästan lika stort som en assiett!

Visst, man kan ju dela det med någon.
Sin käre Make till exempel.

Om man vill.

Eller så skyller man sig själv helt enkelt.

Och äter hela.



.

Basket turnering

I dag har både Elsa och Edvin haft basket turnering med sina respektive klasser.

Jag som knappt varit utanför dörren den senaste veckan lyckades samla ihop ork så jag kunde följa med och se då Edvin spelade på Sport City.
Å vad kul det var.


*hejja laget*

Första matchen förlorade de, den andra matchen vann de och den tredje blev tyvärr också en förlust.
Nu verkade de inte hänga läpp för just det, men Edvin hade lite otur under andra matchen och fick en basketboll mitt på näsan.

Den var ingen höjdare kan jag säga.
Men näsan höll och inget blodvite uppstod så man får väl ändå säga att det gick bra.

För Elsa hade det också gått ganska bra.
De hade vunnit en av tre matcher och klarat sig helt från skador.
Och roligt har de haft.


Det gjorde ni bra i dag Kottarna!



*

Dilemma

Det är en sak jag har gått och funderat på ett par dagar.

Min UC har ju som jag tidigare nämnt, bestämt sig för att göra mitt liv en smula jobbigare för tillfället.
Det i sig har jag inte funderat så mycket på.
Efter 12 år är det inga större konstigheter men det börjar nog vara dags för ett samtal angående medicineringen.

Och då det var ju det där med El Doktore.

Ni vet min trogne följeslagare som drog till annan ort, men som nu är tillbaka här i bygden.
Med nyöppnad Klinik.
Privat.

Jag har ju blivit tilldelad en ny doktor.
På stora sjukhuset.
Lite mer Landsting.
Ni vet.

Dilemmat då.

Ska jag ringa till min El Doktore på Kliniken.
Eller till den Nya på Sjukhuset.

Fördel El Doktore:

Han har studerat mina inälvor de senaste tolv åren.
Således är han väl insatt med hur jag brukar se ut på insidan.

Han vet hur jag inte borde se ut på insidan och han vet att jag har mina åsikter om somliga saker och han låter mig ha dem.

Samtidigt som han alltid är rak och ärlig om huruvida jag har rätt eller inte.
Och han talar om det.
Det gör mig trygg.

Kortfattad, rak på sak och otroligt kompetent.


Så är det doktor Ny:

Han har jag inte träffat ännu.
Men jag har pratat med honom i telefonen.
Två gånger.

Han verkar också veta vad han pratar om.
Men han känner inte mina inälvor.
Eller mig.

Jag vill ha en doktor som litar på att jag vet vad jag pratar om då det gäller min UC, men som har förstånd nog att tala om för mig när han faktiskt vet bättre.

Det jag tänker mer på är att om det blir så att många av El Doktores patienter nu byter från Sjukhuset till Kliniken.
Då kanske inte medicin mottagningen har underlag nog för att bli kvar.
Och jag vill gärna ha kvar den som backup.

Ifall El Doktore drar igen.

Ni vet lite som när man vill äta kakan och ändå ha den kvar.

Jag vill alltså helst gå till min El Doktore på Kliniken, men känner mig lite illojal mot Sjukhuset och den Nya i så fall.
Han kanske är jättebra han också.
Så får han inte ens en chans.
Och alla Syrrorna på Medicin, de gillar jag ju massor.

Men måste man inte tänka på vad som är bäst för en själv just nu?
Man vet ju ändå aldrig hur det blir i framtiden.
Kanske de rent av hittar ett botemedel så jag slipper fundera på sånt här.
Det vore väl nåt?

Kanske man kunde gå till båda?
Utan att de vet det?

Men det kan bli lite komplicerat.
I fall de samkör journalerna.

Äh, nu måste jag gå på toa.
Jag får fortsätta fundera där.


.

Kärlek isi Sme´

Valentin i almanackan och alla hjärtans dag i dag.

Här i huset har vi lite alla hjärtans dag allt som oftast.
I alla fall för det mesta :)
Men visst är det nåt särskilt med den här dagen ändå.
Vi har 5-årig förlovningsdag och det är väl nåt att fira.

Magnus kom hem och hade köpt rosor till mig och medan han var nere på stan så hade jag gjort ett kort till honom.


*älskar dig*




*hjärta med pekfinger dutt och stämpeldyna*

Sedan gjorde vi tre rätters middag.


*dukat fint*

Det är ingen tradition direkt med maten, utan vi gör vad vi känner för från år till år.
Ibland går vi ut och äter men i dag så lagade vi maten själva.

Förrätten var ett ugnsbakat smördegshjärta med Västerbottensost på och så några varv med pepparkvarnen.
Till det serverade vi sallad och en rökt skinkröra.


*enkelt och mycket gott*

Varmrätten blev grillad kyckling, hasselbackspotatis, ceasarsallad och en kall bearnaisesås.


*dagens varma*

Sedan var det ju det där med efterrätten.
Jag tänker mig alltid att jag ska orka, men det är inte ofta det händer.
Magnus har i alla fall köpt ett par riktiga godsaker.


*godis*

De får bli dessert i morgon.
Det är ju inte fy skam att ha kvar nåt gott till en vanlig onsdag heller.

Nu väntar soffmys och lite tv eller kanske en film.

Hoppas ni haft en skön dag ni också.
Kärlek ska man dela med sig av frikostigt.
Och inte bara till de närmaste, utan till alla som behöver det.

Så stor kram på er allihopa!
Var rädda om er och om varandra.


Alla dagar.



.

Alltid lika mysigt

Har haft mina tidigare bonusbarn här på besök i dag.
Många kramar har det blivit och vi har hunnit med en del innan det var dags för dem att åka hemmåt.

Vi har hjälpts åt med att hänga upp nya köksgardiner, fika och såklart surra en massa.
En sväng på nätet blev det också för att kika lite på alla snygga bilar som finns...

Riktigt roligt var det att få rå om dem en stund.

Nu är det våran tur att åka uppåt och så hade unge herr bonusbarn planer på att komma och sova över på sportlovet.
Får hoppas de har sportlov samtidigt som Kottarna annars får vi lösa det på nåt vis.

Finaste alla mina ungar.



<3 <3 <3 <3



.

Pastill pyssel

Här har ni ett kul pyssel att göra utav tändsticksaskar.
Hittade det inne hos Malin som har bloggen Pastill.

Där finns massor med tips och roliga idéer. Och även om man nu inte tar sig för att tillverka någon av alla de fina sakerna, så blir man glad bara av att kika in där.

Så det gör jag ofta.

Original texten är egentligen Keep Calm and Carry On.
Budskapet trycktes upp på affischer i början av andra världskriget för att stärka moralen hos de Brittiska invånarna inför en eventuell invasion.

Nu finns den i en uppsjö med olika Keep Calm and... -texter och både som tavlor och på tygtryck.
Här är en variant av affischen, en smula modifierad.






*som i en liten ask*

Så sätt igång och klipp och klistra.
En jättefin mall att skriva ut finns här på hennes blogg: Pastill.

Bara att klicka här ovan på ordet Pastill, skriva ut, klippa till och klistra fast på en tändsticksask.

Gör små askar, fyll med godis och överraska en god vän eller en behövande arbetskamrat.

Perfekt att ha när man hamnar i diverse nervpåfrestande situationer.
Långa köer, tjatiga chefer eller kanske då bilen vägrar starta.

Ett första-hjälpen-kit i mini format.

Strax kommer lillebror och några av hans vänner förbi och fikar.
De har varit på skotertur med några mindre strapatser, kanske läge för en liten ask...

Vilken tur.
Att han har en sån förutseende syster, menar jag.


Tjingeling!


*

Kvällens godsaker

Blir en kopp te till lördagsmyset här hemma.

Ingen ide att bråka med kroppen.
Och med tanke på hur gott teet är så går det ingen större nöd på mig.

Ikväll blir det lite Gladiatorer, lite Melodifestival och så ska vi se andra avsnittet av Sherlock Holmes.
En salig röra med andra ord.

Men lugnt och skönt.
Mysig hemmakväll.

Passar mig bra i dag.


.

Soppa på menyn

Åh, vad länge det var sedan jag åt ärtsoppa.
Det blev en hel kastrull i dag så nu finns det att mumsa på framöver också.

Kokade ärtorna tillsammans med en gul lök, två morötter, timjan, hönsbuljong, lagerblad och så lite salt och peppar.
När den hade kokat klart rörde jag ner ungefär en matsked fransk senap också. Så blev det lite sting i soppan.

Den blev om jag får säga det själv, riktigt bra.

Stackars Maken som inte tål baljväxter och således inte ärtor, fick tack vackert bara känna doften, medan jag själv tog och provsmakade flera skedar. (Fast det gick ingen nöd på honom, han fick annan mat ;)


*funkar bra att servera i en kopp*

Ska frysa in det mesta nu och spara en liten skvätt till i morgon bara.

Det blir spännande att se vad Kottarna tycker om den. De äter ju det mesta men med ärtsoppa vet man aldrig.
Har man varit med om skolbespisningens kan man nog ha sina tvivel.

Själv var jag inte nån fantast av ärtsoppa då jag var yngre, minns inte ens om vi åt det hemma men det tror jag nog att vi gjorde.

Men så var det en gång när jag och Farmor var och skulle plocka jordgubbar.
Det var mot slutet av säsongen, Granåns Handelsträdgård hade självplock och det var så där ruggit småkallt och regnigt ute. Vi frös om fingrarna och efter en hel evighet var det då dags att äta den medhavda matsäcken.

Då hade Farmor med sig ärtsoppa i en termos och så åt vi ostmackor till. Jag tror nog att det då var den godaste soppa jag ätit, någonsin.
Förmodligen gjorde nog vädret sitt till.
Och så var det extra skönt att sätta sig ner och vila en stund och få nåt varmt i magen också.

Men jag vet att det var just där och just då som min inställning till ärtsoppa ändrades.


Nu ska jag låta Magnus koppla upp min dator mot nya skrivaren så jag kan skriva ut det där pysslet jag skrev om i går.
Det blir kul.


Ha det gott vänner och njut av helgen.
Förhoppningsvis blir det riktigt skönt så man kan vara ute.


Kram!

*

Snart helg

Tänk vad mycket bra ideer man får ibland.
När man bara orkar vila och möjligen susa runt på nätet så kan man hitta små guldkorn till pysselbloggar.

Hittade ett jättekul pyssel som jag ska försöka mig på under helgen om jag orkar.
Ska visa er sen då det är klart.

Har lagt gula ärtor i blöt nu ikväll så ska jag koka lite ärtsoppa i morgon. Passar bra att ha i frysen som snabbmat nån eftermiddag då vi har fullt upp med annat.
Kanske jag tar mig en skål i morgon också.
Gillar inte de färdiga på affären med mystiska köttbitar i. Då kokar jag hellre egen och kan krydda som jag vill.

Passande nog har vi för tillfället otaliga paket med gula ärtor i skafferiet. Gula ärtor som i första hand har tjänstgjort som ammunition till grabbarnas ärtbössor i sommras...
Dags kanske att det blir lite mat av ärtorna också.
God god soppa :p


Nu blir det soffhäng i väntan på att Magnus kommer hem från hockeyträningen. Då ska vi se dagens avsnitt av Once upon a time som vi spelat in.
I morgon är det fredag.
Det gillas.


Ha en skön kväll!


.

Rapport från övervåningen

Jag har tillbringat så gott som hela dagen här uppe i storsängen på vindan.


*med skönaste täcket och mina kuddar*

Har inte orkat göra nästan något alls.
Känner mig skruttig värre i dag.

Utsikten har det däremot inte varit nåt fel på.
I alla fall inget större.

Taket.
Lite trist, men man kan ju passa på att fundera på saker medan man stirrar.


*allting är vitt vitt vitt*

Toadörren kanske inte är så kul, men bröllopsfotot blir jag glad av varje gång jag ser det.


*glad*

Och så tog Magnus upp min dator innan han åkte och jobbade, i fall jag skulle få långtråkigt.
Och jag hämtade en bok och lite tidningar.


*lite underhållning*

Det har gått bra.

Konstigt nog har dagen susat på rätt fort och vips var Magnus hemma från jobbet igen.
Med en grillad kyckling.

Petade i mig en bit av den och lite potatis innan jag bäddade ner mig igen.
Fick galet ont i magen först men nu känns det faktiskt bättre.
Hur det än är så behöver man få i sig nåt att äta även om man inte är speciellt sugen.

Men vatten har jag i alla fall druckit bra med.
Och det är viktigast.

Ska gå ner på en stund och se Sveriges Mästerkock.
Och så ska jag smsa Elsa och höra hur det gick på Nationella provet.

Jag höll tummarna så vi får hoppas att det gick bra.
Det brukar det göra.


Nu ska jag försöka ladda över lite foton från telefonen till datorn. Den ville inte först så vi får se om jag får till det.
Kanske dags att starta om den.


Det var allt för idag.


Tiddelipom.

.

Det här med immunförsvar och dess (o)nytta

I vanliga fall strävar de flesta efter att ha ett sånt bra immunförsvar som möjligt. Alla vet att med ett immunförsvar på topp, så klarar man sig från de flesta snuvor och andra mer eller mindre trista baciller.

I mitt fall är det inte riktigt likadant.

Som ni vet klagar jag ju ibland här på bloggen över min mage som ibland bråkar mer än lovligt.
Men jag minns inte om jag berättat vad det egentligen kommer sig av.
Ni som känner mig är nog väl insatta vid det här laget, men jag ska försöka förklara för er andra.

Ulcerös Colit, som jag har, är en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret inte fungerar som det ska.
Man vet inte vad som utlöser det, men en teori är att det ligger latent och bryter ut i samband vid en bakterieinfektion eller vid en känslomässig chock.

I vanliga fall ligger ju immunförsvaret liksom på vänteläge och när det kommer baciller eller annat som behöver tas om hand, så aktiveras försvaret.
De vita blodkropparna blir många och stridslystna och så bekämpar de vad det nu kan tänkas vara för baciller.

I mitt fall är immunförsvaret överaktivt, hela tiden.

De vita ser inte skillnad på frisk vävnad och bakterier och finns det inga bakterier så angriper de frisk vävnad i stället.
Det blir sår inne i kroppen med inflammationer som följd.

Dåliga perioder då jag har mycket sår så känns det ungefär som att ha insidan full med skrubbsår.

Som tur är finns det ju effektiva mediciner.
För tillfället äter jag en kombination av tre sorter.

Kortisonet hjälper till att motverka inflammationerna. Den ska man helst bara äta vid svåra perioder eftersom den har en del biverkningar. Men eftersom jag blir dålig så fort jag slutar med den så står jag på en låg dos hela tiden.

En annan medicin jag äter, Asacol, hjälper också till mot inflammationerna men är mer inriktad på att verka lokalt i den delen av kroppen där inflammationen sitter.

Och så är det då den tredje.
Azatioprin.
Den hämmar immunförsvaret och gör det mindre aktivt.
Många som transplanteras brukar få den medicinen också för att förhindra avstötning.

Problemet med Azatioprinet är att om den sänker immunförsvaret för mycket så har man inget skydd alls.
Därför går jag rätt ofta på kontroller för att kolla så de vita håller sig på en acceptabelt låg nivå.

Men fast jag äter medicin så händer det ibland att något gör så att immunförsvaret ändå lyckas rusa iväg och bli aggressivt och orsaka ett skov.
Då är det bara att höja medicineringen tillfälligt tills det lugnat ner sig och så har man förhoppningsvis en lång bra period igen.

Just nu är det ett mindre skov på gång här.
Är nog därför jag kände mig lite mosig och trött igår kväll.

En släng av för mycket immunförsvar igen bara.

Som tur är har min läkare öppnat privat klinik här på orten nu.
Han hade ju den fräckheten ;) att dra iväg till annan Kommun ett tag och lämnade mig i händerna på en annan, förmodligen väldigt duktig läkare det med.

Men ändå!
Efter snart tolv år!
Fast nu är han alltså här igen.

I veckan ska jag nog ringa upp Kliniken och hälsa El Doktore välkommen tillbaka.



.

Frusen trots värmen...

Här har vi njutit av varmare väder i dag.
Termometern visade en kort stund på ynka 21 minus och Kottarna har till och med varit ute en stund i dag.
Helt frivilligt :)

Jag har helt frivilligt legat nerbäddad på soffan och löst korsord medan Magnus och Edvin for och fixade med skotern och Elsa gick över till Grann-Kotten och kikade film.

Just nu känner jag mig faktiskt en smula skrotig.
Fryser och är allmänt hängig.
Kan säkert bero på att jag är trött för det är *pepparpeppar* sällan jag brukar bli sjuk.

Enda sättet att ta reda på vilket är att gå och sova.
Är jag pigg då jag kliver upp i morgon så var jag bara trött i kväll.
Är jag på väg att bli sjuk nu så tar jag mig inte upp alls i morgon.

Inget mellanläge här.

För säkerhets skull ska jag bädda ner mig med fluffiga varma vintertäcket i kväll.
Det blir mysigt vilket som.

Och kanske stänga fönstret i sovrummet.


.

Söndagens PM

Provade mitt nya te till frukost i morse.


*små blommknoppar i!*



Det var riktigt riktigt gott.
Ett nytt favorit te minsann.
Tillsammans med Jättegott och Mums mums teerna.

Blir nog en kopp nu i kväll också.

Dagen har susat på i samma sakta mak som jag förutspådde i går.
Vi åt en sen frukost.
Lunch först vid halv tre och sedan bar det av till Kompis-Familjen.

Jag och Syster Yster hade bokat biobiljetter i smyg åt Kottarna, till filmen Mästerkatten.



Så alla våra E'n fick gå och se den.

Utom minsta lilla e'et.
Hon fick stanna hemma med oss Långöron.
Tror hon var rätt nöjd med det.

Nu sitter jag och slötittar på Så ska det låta medan jag väntar på att Maken ska komma hem från hockeyträningen.
Elsa har Grann-Kotten på övernattning och för tillfället hör jag hur de fnittrar och huserar runt i köket medan de ordnar sig kvällsmat.

Edvin han har redan ätit och bäddat ner sig.

Så kanske man skulle ta sig den där tekoppen nu då.
Kanske man kan få sig lite sällskap också innan tjejerna skuttar upp på vindan för vad jag tror ett par timmars surr och kvällsmys.

I morgon har de ledigt från skolan så vi gör oss nog ingen större brådska upp.
Sista sovmorgonen.
Sedan börjar arbetsveckan igen.
Hej och hå, vad det känns som att helgerna går fort.


Nåväl, nu det där teet och en kvällsmacka.



Hej svejs!

.

Fika och en frusen bil

I dag har min Mammsa och F varit förbi och hälsat på.

De var ju inte hemma då jag fyllde år, så det var liksom en extra uppvaktning kan man säga.
Fick bland annat ett te som doftade jättegott och ett vindspel som jag ska hänga ute till sommaren.
Vi passade på att bjuda på gårdagen ugglekakor.
Goda.

Annars händer inte så mycket här isi Smé.
Kylan håller i sig och Kottarna är inte världens piggaste på att vara utomhus.
Det är ingen annan heller kan jag tala om.

Inte vi.

Inte snögubbarna hos Nemi.
*hihi*


(Klicka på bilden så blir den större.)

Inte ens bilen trivs.

Snälla Maken vet i alla fall hur han ska ta hand om sin bil på bästa sätt...Med täcken och allt.


*varmgarage önskas, tack*

Men är det inte att skämma bort den lite väl mycket?

Men till sist fick han i alla fall igång den, så vi kunde åka in och handla lördagsgodis, och det var väl tur.

Däremot var den knappt nån som orkade äta lördagsgodiset sedan.

Vi gjorde nämligen kycklingrullader a la Leif Mannerström till middag.
Mumms, säger jag bara.
Lite pyssligt eftersom vi inte hittade färdiga tunnskivade kyckling fileér, utan fick ta vanliga stora och skiva dem i stället.

Sedan bankade Magnus till dem med en kastrull så de blev platta och fina.

Fyllningen består av stekt bacon och lök som man smaksätter med fransk senap och persilja.
Så bryner man rulladerna runt om, innan man låter dem puttra en stund tillsammans med skivade morötter i "kycklingfond-buljong". När det är klart tillsätter man creme fraiche och en liten skvätt grädde.
Och mer persilja :)


*väldigt gott blev det*

Det här ska vi göra fler gånger.
Receptet, om ni vill har det mer detaljerat, hittar ni på nätet.
Jag googlade bara Leif Mannerström och kycklingrullader.

Så i dag har det varit en lugn dag här isi Smé. Vi har för övrigt bara spelat kort, sett lite tv och mojjat på.

I morgon blir det nog också bara att ta det lugnt.
En sväng över till Kompis-Familjen på eftermiddagen blir det, men inget annat planerat.


Men nu.
Sängen nästa.


Natti natti allihopa!

.

Ugglor i mossen

Det har vi inte.
Däremot ugglor i kakburken.

Vi har nämligen bakat kakor i dag, jag och Kottarna.
Kolla vilka sötingar.


*mina stereotyper*


*åsså en med karaktär*


*kolla snyggingen i nedre hörnet*

Ikväll ska vi provsmaka.


*hoho*

Tror de smakar bra.
Det gjorde degen i alla fall.

Här kommer receptet:

Uggle kakor

100 gr strösocker
100 gr florsocker
450 gr vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
200 gr smör
2 ägg

Till dekoration:
NeverStop chokladlinser (som NonStop fast bara bruna)
Sötmandel

Gör så här:
Kör alla ingredienser i en matberedare.
Låt degen vila minst en timme i kylskåpet.
Kavla ut degen på mjölat bord, ta ut rundlar med ett dricksglas och dekorera med chokladlinserna till ögon och halverade sötmandlar till näbb.
(Rulla gärna små deg bitar som du sätter som ögon innan du trycker fast chokladlinserna ovanpå.)
Gör till sist gaffel-avtryck som fötter.
Vi fick ut ca 60 kakor.

Lägg på plåt med bakplåtspapper.

Grädda mitt i ugnen, 175 grader i ca 8 minuter eller tills de fått lite färg.


Nu blir det soffhäng och På spåret.
Sen ska jag bädda ner mig före mitt i natten.
För en gångs skull.

Trevlig helg på er!


.

Rysskyla

Att de har det kallt där borta i Sibirien.
Det vet vi ju.

Och att de har det så kallt, att de har metervis med tjäle.
Året om.
Det vet vi ju också.

Kanske det är därför de semestrar här.



*brrr*



Men att tälta.
På isen.

I minus tretti grader.

Nja.
Lite i kallaste laget va?

Fast egentligen tältar de nog inte i ordets rätta bemärkelse.
De har bara tälten medan de sitter där på älven, i timmar, och pimplar efter sik.

När vi har pimpeltävling på våren, på samma ställe, finns det knappt en sik att få upp.
Hur orkar de sitta där?
Får de upp nån fisk överhuvudtaget?

Eller kanske de bara tycker det är så där lite lagom trivsamt att sitta där och filosofera.

I kylan.

Men som sagt.

För den som lever djupfryst hela året där borta i Sibirien, är det kanske inte särskilt kallt alls.
Där ute på isen.

Jag gillar också fisk.
Fast inte så där mycket.



.

Här var det minus!

I helgen, lördag kanske, hade vi tänkt åka till IKEA.

Med risk för att bli tjatig.
Jag gillar inte att handla.
I fall någon nu omöjligt kunnat missa det.

Men ibland kan det ju vara saker man faktiskt behöver handla.
Mat undantaget.

En sängram till exempel.
Eller en bäddmadrass.

Handdukar, en vardagsrums matta och en garderob.
Och inte att förglömma!
En maskros lampa som jag fått lovat i födelsedagspresent.

Men nu.
Såg just på väderprognosen.
För typ lördag.
Och de övriga dagarna med, för den delen.

Minus 34.
Och där omkring.

Då åker man inte på några långa shoppingturer.
Hur Norrlänning och köld-älskande man än är.
Lite vett i kroppen har man.

Det var väl synd.

Jag hade faktiskt sett fram emot det.

Nästan i alla fall.



.