Skattjakt i skafferiet

Hu vad allt går långsamt när jag ska göra något.

Känns som om jag trampar runt i sirap och hjärnan känns som en kålrot.
Jag vet vad jag ska göra, men ledningarna mellan hjärnan och armarna är sååå långa för tillfället.
Har bestämt mig för att ringa El Doktore i morgon så får vi höra vad han säger. Borde nog ha ringt redan förra veckan, men bättre sent än aldrig i alla fall.

Men trots segheten har jag fått gjort en del i dag.
Jag har grejjat-vilat-grejjat-vilat.
Tog dryga två timmar men nu är det klart.

Skafferi- och kylskåpsstädningen.

Det har varit katastrof innan.
Fullt på alla hyllor.
Proppfullt!
Flera saker av samma sort.
Man har typ inte hittat nåt.
På riktigt.

Men nu.
Nu är det gjort.

Och det känns så skönt.

Skafferiet är luftigt, det finns bra med plats och allt är i sin ordning.

Man kan göra fynd också.
Tack och lov fanns inget som var luddigt eller morrade.
Eller rörde på sig för den delen.
Det är jag tacksam för.
Väldigt.

Jag hittade till exempel två flaskor sirap som jag trodde att vi hade slut utav.
Fem (!) blockchokladkakor. Som jag gärna hade sett innan jul så jag hade sluppit köpa två nya.
Tre paket med våffelmix och två paket, modell stor, med kakao.

Och vi har glass-strössel i alla de smaker.

Banan-, polkagris-, viol- och blåfiskar-strössel. Syrliga tutti-frutti pärlor och så de klassiska choklad och karamell.
Lite märkligt egentligen då jag sällan äter glass och när jag väl gör det så gillar jag inte att ha strössel på.

Förutom på mjukglass då, mjukglass älskar jag, men hur ofta tar man med sig strössel-burkarna då man köper det?
Man kanske kunde öppna ett mjuk-glasseri här i Byn?
Någon frivillig?

Egentligen borde jag nog röja lite oftare, men det finns så mycket annat som är roligare.



Som att öppna skafferi dörren femtielva gånger bara för att titta på den fina ordningen...



Ha det gott!

.