Varning!

I dag blir det ingen nådig blogg.

Jag känner mig riktigt sur kan jag tala om så vill ni behålla julkänslorna intakta gör ni bäst i att hoppa över det här inlägget.
För jag inte bemödat mig med att censurera några svordomar eller arga ord heller.
De får ni på köpet idag.

Anledningen till att jag känner mig mer än lovligt förbannad är Kottarnas skolskjuts.

För det mesta har det funkat bra men då och då strular det till sig med att de glömt hämta dem på morgonen eller kommit så sent att barnen inte hunnit i tid till skolan.
Ett par gånger har taxin även hämtat dem så sent på skolan att klockan varit långt efter skoltid innan barnen varit här hemma igen.

Det är inte okej, men jag har haft överseende med de här sakerna eftersom det bara hänt ett par enstaka gånger och eftersom att saker faktiskt ibland kan strula till sig.
Även för den bästa.

Det som fick mig att tappa det idag började egentligen redan igår.

Då kom Elsa och Edvin hem klockan tre för att taxin varit så försenad.
Enligt Kalix Taxi själva, -Lite sena.
Jag tycker inte att en timme är att vara lite sena då det tar max sju minuter att köra sträckan från skolan och hit.

På onsdagar är det bara Edvin som åker taxi hem då Elsa har Onsdagsklubb på biblioteket.
Tjugo över två ringer Edvin hem från skolan och säger att ingen taxi har kommit.

Eftersom de var så sena i går så sa jag till Edvin att gå ut och ställa sig vid Taxistolpen igen medan jag ringer taxin och kollar läget.

På taxin säger de då att de inte sett Edvin men ska kolla vid stolpen.
Och jag ber dem återkomma om det inte löser sig.

Till saken hör också att olika taxi chaufförer har sagt olika om var de ska stå och vänta.
Några säger vid Taxistolpen uppe på parkeringen och en del andra säger att barnen ska stå nere vid ingången på baksidan av skolan.

Nåväl, klockan är tjugo i tre och jag har inte hört nåt så jag antar att de plockat upp honom och är på väg.
Men så tänker jag att jag ska ringa taxin och kolla ändå, för säkerhets skull.

-Nä, vi hittade honom aldrig. Svarar de där.

Va fan! -Jamen är taxin kvar där då eller?

-Nä, den har åkt.

Så jag lägger på, ringer Magnus och ber honom åka över och leta.
Sen ringer jag Kalix Taxi igen.

Frågar de vad de har för rutiner vid hämtning och vad som gäller angående var de ska stå när de plockas upp.

-Nä, vi har väl inget särskilt bestämt, det är väl lite olika, svarar han jag pratar med.

Jag har varit lugn och tillmötesgående, alltid, vid all kontakt med dessa människor men nu kokar jag över.

Så jag talar om för honom att från och med nu så har de det, rutiner, ta mig jävlar.

För det första så förutsätter jag att de ringer till antingen mig eller Magnus omgående om nåt inte stämmer.
Som att man inte hittar ett barn.
Till exempel.

Och för det andra så står våra barn i fortsättningen nere vid ingången på baksidan och väntar.
Av två anledningar.

Anledning 1. Vi vill inte ha barnen stående uppe mitt i kolsvarta mörkret på en livlig parkering.
Där ingen ändå verkar hitta dem.

Anledning 2. När det nu hädanefter ska vara EN plats som gäller, då är det bäst att de står där det är upplyst och där de även har möjlighet vänta inomhus och ändå kunna se när taxin kommer.

Då svarade människan att -Ja, om du vill så kan jag ju göra en anteckning om det.

OM jag VILL!?
Är det nåt av det jag sagt som inte gått fram!?

Ja, jag vet att det inte är han som ensam är ansvarig.
Ja, jag vet att det kanske var orättvist att han fick ta min svavelosande ilska.

Men nåt är innihelvete fel när man utan att ens ringa någon bara lämnar en tioåring mitt i mörkret.
De har mitt mobilnummer, Magnus mobilnummer och numret hem hit.

Jag fattar att de inte kan åka runt och söka honom i all evighet, de har ju andra körningar också.
Men någon kan ju höra av sig då, så vi får göra det.
Så att vi vet att de inte plockat upp honom.

Hade de tänkt att vi så småningom upptäcker det själva, att han inte kommer hem och då åker och letar själva?

För med tanke på att de var så sena i går så tog det ju en stund innan man börjar undra här hemma om det är så att de var sena i dag också eller om det hade hänt nåt annat.

Och han var inte alls särskilt försvunnen.

När det gått ytterligare en halvtimme sedan Edvin ringt mig här hemma hade han gått in på Fritids som ligger alldeles bredvid Taxistolpen och bett dem ringa till Taxin.
Och i samma veva så kom Magnus dit så då fick Edvin åka hem med honom.

Så visst löste det sig, men jag är fortfarande förbannad för att ingen ens bemödade sig med att höra av sig till nån av oss.


Det är svagt.


Jävla skit företag.



*

Årets julkalender

Varje år gör jag en egen julkalender till Kottarna.

Oftast börjar jag långt innan, men i år har tiden gått så fort så först i dag kom jag på att det kanske var dags att börja...
Två dagar innan.

Jaja, bättre sent än aldrig.

Under åren har jag haft lite olika varianter på adventskalenderns utseende.
Smällkarameller, strutar, små dekorerade påsar och tändsticksaskar.

I år gjorde jag helt enkelt paket, av paketen.
Enkelt och det blev rätt fint då jag satte dem i en skål.


*2011's variant isi Sme´*

SVT's och SR's Julkalendrar i år har jag faktiskt inte riktigt koll på vad de handlar om. Nåt åt Charles Dickens julsaga-hållet har jag för mig Tvn's handlar om. Kan bli spännande men jag undrar om den är för de mindre barnen?
Nåväl, nu är ju Kottarna rätt stora så vi får väl se vad de tycker.


*2011's variant från SVT och SR*

Jag är lite av en kalender fantast och ser och följer gärna både den på tv och den i radion. Den första jag minns att jag såg och hade en egen kalender till, hette Långtradarchaufförens berättelse och visades julen 1975.
Då skulle jag fylla tre.


*älskade Beppe*

Det jag minns är Beppe, en blå bil av något slag och att det inte var luckor utan märken som man slickade på och klistrade fast på kalendern.
Kanske det är därför jag minns den för att det var så speciellt.
För exakt vad den handlade om för övrigt, det har jag ingen aning om :)


Nu ska jag ta och röja upp här efter allt pysslande och sen är det dags att bädda ner sig.


Jag lär nog somna gott till ösregnets smattrande mot sovrums fönstret...



*

Dörrkransen

I kväll medan Pappan i huset skjutsade Kottarna på deras aktiviteter så passade jag på att dekorera min granris krans.
Det var inte så enkelt som jag trodde för den både barrade och stacks en hel del.

Till kransen hade jag två olika sorters band som jag valde mellan.
En dörrskylt som jag haft ett tag och som jag tycker mycket om, men som dessvärre farit ganska illa av både väder och vind.
Och till sist en rulle ståltråd, en avbitare och kransen så klart.


*pysselipyssel*

Tror nog det tog nästan 45 minuter innan jag fått till den och jag är inte riktigt säker ännu på om jag ska sätta fast nåt fler hjärta eller om jag ska vara nöjd.

Tillsvidare så hänger den i alla fall på våran ytterdörr och ser en liten smula julig ut.

Ta daa!


*min första julkrans*

Åh, nu doftar det så gott här inne av gran.
Jag gillar grandoft, det doftar liksom härlig skog, men utan risk att behöva möta nån björn.
Jag är rädd för björnar.
Sjukt rädd.
Så lite lagom med skogsdoft passar mig perfekt.

Någon riktig gran har vi ju aldrig inne eftersom både Magnus och Edvin reagerar på dem, men ute ska vi ha en.
Den levererade bästa grannarna i dag och i morgon ska den få julestassen på.

Haha! Jag kom just på nåt roligt.
Han som levererade utegranen heter Björn.

Men honom är jag inte rädd för :)


Nu tror jag att jag ska värma mig lite glögg och vänta på att resten av gänget kommer hem.


Ha en skön kväll!


.

Första advent

Jag var lite gnällig i går.

Tjatade om att jag inte var sugen att gå på Julskyltningen som skulle vara i dag nere på stan.
Mest var jag inte sugen för att vädret kändes så trist.
Grått och regnigt och blåsigt.

Det fick jag ångra.

Kvart i två i natt vaknade jag och en millisekund innan det hände, visste jag att jag inte borde räta ut benet.
När man är trött i mössan mitt i natten, fattar hjärnan långsamt.

Så jag rätade ut benet och så var det med det.
Knät som inte var i läge låste sig när jag rätade ut det och så är kryckorna mina bästa vänner igen och Rulle hett efterlängtad.

Så nån tur på stan och julskyltning var det inte fråga om för min del.
Men tända första ljuset och dricka glögg, det gick finfint.



Sedan tog Maken med sig Kottarna på julpromenaden och så kom de hem med en jättefin granris krans till mig!
En fin grön, som jag kan pynta själv och så ska den få hänga på våran ytterdörr då den är klar.

Det gjorde min dag.

Ska visa er den sedan!

Men nu ska jag masa mig i säng.
Ny vecka och nya tag i morgon.

Och har jag tur kanske knät är bättre då!



/J.

Nu har vi ljus...

...här i vårt hus.

Vid påsk och innan jul brukar vi alltid samlas hemma hos KompisFamiljen och pyssla med alla våra Kottar.
Sex stycken barn på E och så Syster Yster och jag som delar förnamn.
Det kan bara bli bra.

I år är inget undantag och dagens första projekt var att gjuta ljus.

KompisMamman som varit med förr, fick vara smält ansvarig medan vi andra hjälpte till med att knyta fast vekar i formarna och tugga tuggummin som smakade apa.



Nödvändigheten med tuggummina var att täppa till i botten så den heta flytande ljusmassan inte skulle rinna ur formen.
Nödvändigheten med att de smakade apa var nog att vi inte skulle vilja tugga särskilt länge, så det blev nåt gjort :-)

Eller så var det bara sån smak.
Grapefrukt och mint typ.
Hua.



Här är massan färgad och upphälld i formarna.
Elsa valde en femkantig strut form och Edvin en sexkantig rak.
Ljusen blir lite melerade då man fick fylla på med ljusmassa allt eftersom den stelnade och sjönk undan lite.



Det lila är Stora E's och det orangea är lilla e's.

Här på bilden ser de nästan ut som färglada drinkar tycker jag! Själv tror jag att jag ska göra bara vita och sedan göra några granformade och några hjärtan och klot. Så kan man ha dem på en stor bricka och ljusmysa inte bara nu innan jul utan under hela vintern.

Ljusen är ännu kvar hos Kompis Familjen i väntan på att de ska stelna ordentligt och sedan så ska vi dekorera dem med särskilda pennor.
Tror vi fick ut tre fyra stora ljus av en förpackning och vi har tio förpackningar allt som allt.
Vi kan med andra ord lysa upp halva byn när vi är klara.


Dagens andra pyssel var att dekorera varsitt förkläde med textilpennor.



Där blev det allt i från söta små kökstroll till en pizza och glass strutar i smaskiga färger.

Förklädena är också på torken nu, fast här hemma, så de fixeras och sedan är det bara att börja använda dem.
Så här tjusiga blev Elsa och Edvins när de var klara.


Klicka på bilderna om ni vill se dem lite större.


Nu blir det lite lördagsgodis i form av jordnötter.
Mumms!



Ha en skön kväll allihopa!


*

Årets andra

I kväll har vi varit hela StorFamiljen och ätit julmat i Kälsjärvs bygdegård.



Vi var där förra året också och blev riktigt förtjusta.

Det är nu inte vansinnigt många olika sorter av allting, utan mer typ 2 sorters sill, en gravad lax, skinka, legym-, rödbets- och mimosa sallad och så de klassiska köttbullarna, prinskorven, jansson och lite annat smått och gott.
Julgröt på det och så kaffe, fika och glögg såklart.

Men vansinnigt gott var det och vi åt bokstavligen så vi knappt orkade andas. Till och med jag som annars brukar vara lite sparsmakad åt mig fyrkantig.

Lite omväxling till den annars så runda formen ;-)

Sedan var det underhållning också men den stod vi själva för.
Eller delar av oss i alla fall.
Sötnöten.


*Kapten Julmust*


Mycket trevligt var det att ses allihopa och nu är vi hemma isi Sme´ igen.
Mätta och belåtna.
Lilla e han har bäddat ner sig för en bra stund sedan men vi andra ligger här i soffhörnen och dräller, samtidigt som vi ser Idol och Hellenius Hörna.

Mer än så blir nog inte gjort här.
Nu ska vi njuta av helgen.


Go´kväll!

Förlåt!

Alltså, jag har en bekännelse att göra...

I går när jag satt och gick igenom min arkivmapp så upptäckte jag en av mina listor som jag skrev för en si så där tre månader sedan.

Sakta men säkert har vi kryssat av det mesta.
Sakta men säkert har listan fallit i glömska.

Och nu till bekännelsen:
Jag tror det är mitt fel att det inte kommit någon snö ännu.
Läs själva.

För här har ni listan, kopierat rakt av.
Svart på vitt...

-----------------

Höstplanering -11

Saker att göra här hemma innan snön kommer.

Ringa jujutsu tränaren ang. Edvins gradering. X
-orange bälte och diplom

Sätta upp utebelysning. X

Tömma och sätta undan poolen. X

Plocka ihop studsmattan. X

Göra höst på gården. X
-sätta undan leksaker samt gungan
-plocka in ute möbler mm

Städa pannrummet.

Sortera fram och inventera höst och vinterkläder. X

Ordna med lämplig utrustning åt barnen till älgjakten. X
-kläder
-skor

Städa till i kontoret. X

Städa badrumsskåpen. X
-korgarna
-skåpet
-toalettskåpet

Ordna så vinter sakerna är lättillgängliga.
-pulkor, bobbar, sparkar mm.

Fönstret ovanför garageporten måste bli utbytt. X

Putsa fönster.

Klippa gräsmattan en sista gång.


-----------------


Så ifall någon undrar varför det klipps gräsmatta isi Sme´lagom till första advent eller varför vi putsar fönster i minusgrader.



Nu vet ni.

Vi gör ett ryck å det snaraste.
Senast till veckan borde vi vara klara med de återstående sakerna.
Jag lovar.

Sedan kommer snön.



/ Hälsar den skyldige...

Aktiv tillvänjning

Ja ni vet det där om att man först tycker något ser förskräckligt ut.
Det kan vara ett klädesplagg eller en färgkombination.

Som jeansen med utsvängda byxben som följde de stuprörs smala.
Eller färgkombon rosa/rött, brunt/turkost eller rent av orange och rött.

ALDRIG jag, var det ledande ordet.

Men visst.

I min garderob infann sig snart både jeans med boot cut och senare även de vildaste färgerna direkt hämtade från 70-talets hippiga årtionde.
Och jag älskade det.

För ett drygt år sedan såg jag den första One Piecen, när vi var på Leos Lekland.
En norsk tjej i tio års åldern, iförd rosa sparkdräkt alá Urcellen Ellen.
Sanslöst galet tyckte jag utan att tänka på att jag själv susat runt i en dylik lila skapelse då jag var en si så där åtta år.

Återigen var det ordet ALDRIG i min värld.

Likväl har nu Elsa en i sin garderob och undertecknad har till och med mage att tycka att den är en av de mysigaste tingen man kan hasa runt i för tillfället.
Även om jag nu inte hasar runt i egen hög person.
Risken för värmeslag är för överhängande, men det ser mysigt ut.

Vad är då kontentan av det här inlägget kan man undra?

Jo, ser man något nog många gånger så vänjer man sig.
Tänkte jag.

Ser man nåt tillräckligt ofta så blir man liksom van och anpassar sig till omgivningen.
Tänkte jag vidare.

Så i dag har jag plöjt trettitvå inredningsbloggar, fullspäckade med julpynt och julbak.

Bloggar laddade med julklappar inslagna i vackra papper och band.
Bloggare med frysarna fulla av redan bakade lussekatter och pepparkakor.

Julkulor och små granar.
Fönsterstjärnor och julgodis.

Vita krispiga amaryllisar och strutar med vackra spetskragar.
Nötter, vinter äpplen och mossa.

Jag försöker aktivt att bli smittad av julbacillen och sno åt mig lite julstämning av de som verkar ha ett överflöd.

Lite funkade det faktiskt.


Jag blev sugen på varm choklad med grädde och med en polkagris käpp i som sked.


Av alla bilder jag sett var det den enda som fastnade.




Men det är en bra början, väl?



*

Nu går tåget

Har sovit tre timmar sammanlagt i natt och en kvarts tupplur sedan Kottarna åkt till skolan.
Sedan var jag klarvaken igen.

Men nu känner jag hur det riktigt knastrar med sand bakom ögonlocken.

Sömntåget avgår från perrong isi Sme´, alldeles strax.

Kommer att sova som en klubbad i natt.
Jag känner det.
Beror nog på alla timmar jag har minus på sömnkontot från den gångna veckan.

Det kan också bero på att Stora E och några Kotte-kompisar haft nagellacks festival på vindan.
Fina tjejerna ♥
Man kan liksom känna doften ända hit ner i vardagsrummet.
Fast vi vädrat korsdrag en halvtimme.

Men fint blev det!


*nymålat*


Nä, nu måste jag bädda ner mig.
Annars somnar jag nog sittandes.



Nattinatti.

Älsklingsrätt

Somliga dagar har man tur.
Som i dag.

Magnus kom hem med lunch till mig.
Och inte vilken lunch som helst.

Jag fick kåldolmar.
Med mandelpotatismos, gräddsås och lingon till.
Det här är himmel.


*nomnom*

Maten var jättegod men det hade hellre fått vara en kåldolme till och inte så mycket mos och sås.
Maken han ville helst äta nåt annat. Jag tror den arma stackaren valde nån slags hamburgerbiff med klyftpotatis till.

Om han bara visste vad han går miste om.

Fast det vet han. Vi har ätit kåldolmar här hemma en gång förut och han jublade inte direkt.

Men det gjorde jag.

För då blev det ett par stycken över, så jag kunde äta det dagen efter också.




Kram på er!

Partaj på Western Farm

Igår var ju jag och kära Maken bjudna på julbord i Boden av och tillsammans med ett företag han brukar göra jobb åt.
Vårat sällskap på tolv personer hade bokats in på övernattning på Hotell Bodensia och så julbordet då med tillhörande julshow ute på Western Farm.

Hotellrummet var riktigt mysig.
Rent, fint och härligt fluffiga täcken och kuddar.


*mysigt*

Det var bara ett problem.
Rummet låg på nionde våningen.

Jag fick svindel bara jag tänkte på hur högt upp i luften jag befann mig och när Maken utbrast:
-Kolla utsikten!, då blev jag helt svimmig.

Att beundra nån utsikt var det inte tal om, men jag fotade lite på måfå en bit inifrån i rummet. Så tänkte jag att jag kan titta på den i dag i stället då jag befinner mig mer på mark nivå.


*uppe i det blå*

Det funkade bra.

Men när vi skulle öppna och få lite friskluft på kvällen då blev jag svimmig igen och höll i mig i fåtöljen.
I fall det nu skulle vara möjligt att man kan ramla ut genom en fönsterspringa på en knapp decimeter...

Middagen på Farmen var god. Märker att jag har ändrat mina val vad gäller julmat de senaste åren.
Tidigare åt jag i princip bara köttbullar, prinskorv och legymsallad. Kanske lite sill och så potatis då.
Julvört med russin och en god ost kunde också gå an, men annars var det inte mycket.

Nu är det fisken som hägrar mest.

Sillar i alla former, lax och en god pastej blev gårdagens val. Sedan smakade jag faktiskt både skinka, lite korv och rostbiff också.


*årets första julmat*

Det absolut godaste var nåt jag aldrig smakat tidigare.
Svartvinbärs sill. Låter helt galet och det var precis vad det var.
Galet gott.
Har googlat ett recept vi ska prova här hemma i år. Spännande!


*här satt vi*

Julshowen var också en upplevelse, ett par riktigt bra sångnummer varvat med andra som fick publiken att både skratta och sjunga med för full hals.

Sedan var ju ett par stycken i vårat sällskap såklart tvungna att testa den Mekaniska Tjuren...
Jisses jag tror det var länge sedan jag skrattade så hejdlöst. Den showen slog nästan den egentliga.

Så en jättekul kväll och många timmar senare, var det verkligen skönt att bädda ner sig i den mjuka sängen och vila trötta fötterna en smula.


En god frukost, en timmes bilresa hem och så kalas för Brorsans tjej på det, så var den här helgen över.


Tiden går fort då man har roligt.



*

Det barrar isi Sme´

Jag gillar platt hår.

Ni förstår, när man levt ett halvt liv med ett hav av lockar och krullar, som gör att man tidvis ser ut som om man kört huvudet en torktumlare, då är plattången en räddare i nöden.

Nu ids jag sällan och aldrig använda den av nån anledning men varje gång jag gör det så gillar jag helt plötsligt allt det där barret högst uppe på.

Som i dag.
Eller som när jag nyss varit hos frisören.

Där frågar de alltid -Hur vill du ha det?
Där svarar jag alltid -Tunt.

För jag gillar tunt hår.

Tjockt hår är som en pälsmössa.
Ostyrsligt och svårt att både sätta upp och hålla ordning på.
Och varmt.

Fast somliga dagar är jag glad över tjockt hår också.
Som i dag.

När man är fullproppad med kortison händer det att det ramlar av mer hår än vanligt.
Det lossnar liksom i små tofsar.

Det gillar jag inte.

Det är nog därför jag blev förärad en sån kalufs.
Så det ska bli över lite efteråt.



*

Tack för trogen tjänst

Äntligen är Rulle tillbaka där han hör hemma.

På vårdcentralen.

I helgen ska jag och Maken på årets första julbord.
Med tillhörande julshow.
Och dans.


Det ska bli spännande.


Kanske man skulle ta med sig kryckorna för säkerhets skull...



*

Jag är redo!

Nu har första flingorna fallit!

Det är inte så många direkt.

De täcker knappt det gröna gräset.
De täcker inte alls det gröna gräset.

Om man ska vara petig.

Men det är lite vitt i alla fall.
Och jag är redo nu.

Med Elsas nabbokk och min egna sköna halsduk från housedoctor.


*mojjigaste mössan*


Nu hoppas jag bara att de små snöflingorna ligger kvar i morgon och helst har blivit fler.
Nu måste jag koka varm choklad.


Välkommen vinter!


.

Nä nu blommar det!

Vaknade i natt av att regnet formligen vräkte ner.
Det spolade i stuprören och det dånade ordentligt på taket.

Sedan i morse då jag kikade ut så såg jag en massa gröna knoppar på våran syren!



Har de varit där innan, redan tidigare i höst?
Är det så den brukar se ut innan snön kommer och har jag bara inte tänkt på det tidigare?

Ingen aning.

Tänk om stackarn tror att det är vår nu.

Hela förra året fotade jag ju vårat gungträd här hemma på gården.
Vid ungefär samma tidpunkt, i mitten på varje månad.

Så här såg det ut i oktober förra året:



Och i november:



Ja, vi hade faktiskt mer snö i oktober än i november då.
En viss skillnad mot för nu, då det mer ser ut som mitt i sommaren...

Nåväl, snö lär vi ju få hur som helst.
Tids nog.

Och lite längtar jag faktiskt.



*

Berg och dalbana

I dag har jag:

* Tillbringat en si så där halva dagen på väg till badrummet, i badrummet eller på soffan med onda, onda magen och ett täcke.

* Njutit av fantastisk gourmet mat i form av min medicin samt tre skorpor och en apelsin festis med sugrör.

Inte särskilt lustfyllt.
Nä.


Fast!

Däremellan har jag också:

* Skrattat mig halvt fördärvad under ett telefonsamtal angående mental status. Och den eventuella vådan av detta.

* Läst en jultidning och sett såpor på alla kanaler.

* Och så har jag pratat en lång stund med första bonusbarnen i Överkalix och bokat in preliminär sova-över-tid under jullovet.


Så i det stora hela blev det en bra dag, trots allt.


Man kunde nästan ha trott att det var måndag först.
Nu känns det mer som fredag.


Och det är ju bra.
För då är det lördag i morgon.



*

Jalla jalla!

I dag fick vi reklam som alla andra måndagar.

Och idag hade de ett recept i Coop bladet.
Ett recept på supersnabb laxpasta.

Jag gillar supersnabbt.



Men en timme och tio minuter?
För färdiglagad lax och färsk pasta som man kokar på tre minuter blankt.
Jag undrar vad de inkluderade i den tiden, förutom själva matlagningen.

Lite välbehövlig avkoppling kanske :-)

Jo, sen kom det vykort från Maken och barnen i dag också.
Från Turkiet ni vet.



Jag kan hälsa att de har kommit fram och har kommit sig i ordning på hotellet. De har det mycket bra där borta.
Solen skiner och de badar och äter gott.

De är snart hemma igen, står det.

Och att de saknar mig.
Mycket.

Det känns bra.

Så här tre veckor senare.


Veckans temaord alltså; Snabbt


Nähepp, nu är det nog säkrast jag går och gör mig i ordning så jag inte kommer för sent till min dejt med goa vännen A i kväll.

Det skulle just se ut.




*

Söndags frukost

Hör ju inte till vanligheterna att jag äter på morgonen men i dag gjorde jag det, dagen till ära.
Kära Maken fick nybryggt kaffe och smörgåsar och till och med en chokladboll.
Till frukost.
Det ni.
Själv höll jag mig till andra (o-)nyttigheter.


*godaste yoghurten...*


*...och rostat bröd*

Yoggis delikatess yoghurt med smak av kola. Mmm, fast jag undrar om den inte klassas mer som efterrätt än som frukost...



Köpte i alla fall två paket nu när de finns i liters förpackning så Edvin och Elsa får smaka då de kommer hem. De kommer att älska den.

Barnen som är hos Biologen i helgen, ringde och grattade sin käre far i morse och senare i eftermiddag ska vi åka till Svärfar och Svärmor och fika kaffe och farsdags tårta.
Lite blommor fick pappan också här hemma och så blir det nog nåt gott till middag.


*fina rosa...*


Men nu, byta pyjamas brallor mot byxor och göra mig färdig innan vi ska åka till Uta´backen.

Ha en skön söndag och passa på att njuta av solen som faktiskt visar sig här i dag.



Kram J.

Ut ur garderoben

Fick faktiskt städat och rensat ut i Elsas garderob i dag.

Summa summarum blev en proppfull flytt kartong med sommarkläder som ska sparas till nästa år, en IKEA kasse full med kläder som ska ärvas vidare eller lämnas till insamling och så till sist en garderob som man faktiskt ser vad som finns i.

Tror hon kommer att bli nöjd tjejen.

Det är då jag i alla fall.

Jag älskar att inte spara saker.
Och med tanke på att jag med all sannolikhet var en hamster i mitt förra liv så är det bra jobbat av undertecknad.

Mycket bra till och med.



★

Röntgen besök

Tänkte mig så smått i morse att man kanske skulle ta och raka benen så jag var lite fin om de lurviga innan Röntgen.
Efteråt kom jag ihåg varför jag köpte den där epilatorn, som jag jämt glömmer att ladda...

Hade tänkt lägga ut en bild här men det får nog vara. Ingen trevlig syn så här på fredags kvällen direkt. Jag besparar er den.

Bättre gick det på Röntgen då.



Tog knappt tjugo minuter så var jag färdig så nu är det bara att vänta till åt veckan så får jag höra vad el Doktore säger om plåtarna.

Efter rakblads-hack och Röntgen-besök så köpte vi med oss lite fredagsfika hem. Från Lyktan. I dag var jag lite sugen på en Rimbo bulle.



Mmm, så god så god var den.

Sedan bestämde vi att jag inte alls är sugen på stekt torsk och smögensås i dag. Vi bestämde att jag nog var mer sugen på lax och ugnsgratinerat potatismos. Tja för all del, fisk som fisk kan jag tycka.

Så det var fredagen isi Sme´, i stora drag. I morgon är det lördag och jag tror minsann att jag ska ta itu med Stora E's garderob.
Den behöver en liten genomgång.
Kan man säga...


Men nu tar vi helg här.

Ha det gott goa vänner!


J.

Mat prat

Åh vad jag var sugen på en Lyktan macka idag.

En sådan där med sallad och köttbullar på.

Så jag gjorde mig en egen här hemma. Fast med mycket godare köttbullar...
Lyx att ha i frysen och bara kunna ta upp när man blir sugen.

Även om jag nästan föråt mig under min knä-knäckar vecka, då jag faktiskt åt uppvärmda köttbullar och makaroner fyra dagar på raken för att jag inte orkade engagera mig i nåt annat, så slank de ner idag.

Med god aptit.



Lampinens småfralla, sallad, gurka, orientdressing och så lite köttbullar på det.
Det är mumms.

I morgon är det fredag, då får ni hålla tummarna när jag ska på röntgen med knät. Sedan ska jag försöka övertala kära Maken om att stekt torsk är en utmärkt fredags middag.

För det är just var jag tänker vara sugen på i morgon, har jag bestämt.

Stekt torsk, smögensås och potatis.

Det blir bra!


.

Att tvätta vitt

När jag tvättade häromsistens så bestämde jag mig för att köra alla sängkläderna på 95 grader.

Det mesta av sängkläderna var vita, men inte alla.
Dock vet jag av erfarenhet att sängkläder tål 95 grader, jag har tvättat dem i den temperaturen förr.

Vad jag inte har gjort förr är att tvätta kläder bestående av 50 % bomull och 50 % linne.
I 95 grader.

Nu har jag det. På något vis hade Makens fina vita sommar skjorta, nyss hemkommen från Turkiet, blivit insorterad bland allt det vita. Med all rätt.

Om man tänker på kulören.

Men inte om man tänker på graderna.


*nytvättad och fin*

Min räddning är nog den där halvan av bomull.
För minsann om skjortan inte bara ser ut, utan även passar som tidigare.

Kanske lite vitare än vanligt.

Men storleken...
Densamma.

Somliga dagar har man tur.



.

Tisdags tankar

Har noterat att en del redan börjat plocka fram alla julsaker.

Susar ju runt lite bland inredningsbloggar och det har börjat dyka upp tomtar både här och där.

Tror de första dök upp för en si så där tre veckor sedan.
Då var det fortfarande oktober.

Ibland önskar jag att jag också hade sånna julkänslor, kanske inte i oktober men i alla fall att de skulle dyka upp till första advent eller så.
Julkänslorna alltså.
Men jag hänger helst upp sakerna ett par dagar innan aftonen i fråga och det har hänt att jag plockat ner allt den första vardagen efter.

Vore det inte för Kottarna vette gudarna om jag skulle pynta alls.
Eller jo, det skulle jag nog.

För jag tycker ju att det är så himla mysigt hos alla andra med allt julestök och julepyssel.
Och jag gillar ju verkligen själva stämningen.

Kanske jag behöver börja lite tidigare så att jag liksom vänjer mig.

Kanske jag borde packa upp en liten tomte i veckan och prova?

Nåväl, förövrigt har jag också funderat över varför jag inte längre är särskilt förtjust i choklad.
Det har alltid varit en av mina laster.
Nu kan jag inte minnas när jag sist var riktigt sugen på det.

Det har hänt ett par gånger att jag köpt choklad för säkerhets skull då vi valt lördagsgodis.
I fall jag blir sugen.

Det blir jag inte.

Ingen större förlust egentligen.
Finns ju nyttigare saker att förtära. Men det blir onekligen ett dilemma för numer vet jag inte alls vad jag är sugen på.

Nånsinn.

Det är lite störande.

Måste vara nån form av anandamin överskott.

Jag är kanske helt enkelt för lycklig.
För choklad.


Det kan jag leva med.


.

Måndags middag

I dag blev det lite extra till middag.
Lite tröstemat nu när Kottarna åkt till Biologen.

Det blev hasselbackspotatis, mammas goda älgfärsbullar och så Lallerstedts bea till.


*missade att få med sallad, men ni får fantisera den*

Egentligen smakar riktig bea bäst till. Ni vet sån där man vispar ihop från pulver i en påse.
Men det är ju bara en vanlig måndag så kall sås fick gå bra idag...

Mycket gott blev det i alla fall och nu väntar lite soffmys och så ska jag försöka klå Magnus i Wordfeud.

Det blir spännande.



Ha en skön början på veckan nu, så sess vi kanske här i morgon.


Kram J.

Välkommen vardag

Misstänker skarpt att Kottarna inte riktigt håller med mig, men nu tycker jag faktiskt att det ska bli skönt med lite vardag.
Ordning på mat- och sovtider.

Särskilt sovtider.

För himlars vad trist det är att vara den ende som är vaken klockan sex på morgonen.

Veckan som kommer bjuder på innebandyturnering för Kottarnas del och Maken ska en sväng till Boden och göra nån brandskydds inventering där. Själv ska jag ta itu med jobbet här hemma, röntgen av knät på fredag och kanske även hinna få mig en fika med nån annan som är sugen?

Själv tror jag inte att det visar något på röntgen men då är det i alla fall gjort som läkaren ville och så kan jag kolla sjukgymnastik sedan.
Det är vad jag tror behövs.
Lite extra muskler bara som håller delarna på plats.

Annars är jag ganska nöjd men spirorna.
Kolla själva får ni se.

Ser ni nåt annorlunda?



Nej, inte att jag har enfärgade sockar...

Nu då?



Okej, kolla noga då.



Ser ni?

Jag kan nästan sträcka ut den onda benet helt!

Inte riktigt ordentligt ännu , men tillräckligt för att de ska se ganska jämnlånga ut och för att jag ska kunna gå ganska mycket utan båda Rulle och kryckor.

Det mina vänner är ett framsteg med tanke på att jag inte kunnat räta ut det alls på nästan tolv dagar.

Så nu är det sluttjatat om det eländiga knäet.

Från och med nu är jag officiellt gå-på-två-bent igen.


I alla fall om jag inte behöver skynda mig.

Och i alla fall om det är helt slätt där jag går, som på golvet.


Men det räcker för mig just nu.



Ta da!


.

Så mycket bättre

Kvällen tillbringas i sällskap med Kottarna och Maken och så har vi haft besök av Bonus-Systern med make.

Känner mig förnöjsam och tillfreds med livet i allmänhet i kväll.
Världen känns stillsam och jag själv känner mig lugn och avslappnad.

De fyra stora tvätthögarna på golvet i badrummet, dammråttorna som jagar sig fördärvade för att hinna bita oss i hasorna, disk och annat strunt, det bekymrar jag mig inte i för tillfället.

I vardagsrummet har vi tänt ljus.



Här inne doftar det av den rena tvätt som blivit tvättad i dag och nu hänger på tork.

Här inne har vi myst ihop oss och ser Så mycket bättre på tv.
Ett av mina favorit program för tillfället.

Allt utanför tröskeln hit in, får lov att vänta till en annan dag.


Kontentan av det hela är att allt blir vackrare i skenet av stearinljus.


Så, kära vänner.

Städa er inte fördärvade.

Sopa skräpet under mattorna och tänd en massa ljus i stället.


Det blir så mycket bättre då.


.

Film tajm

I dag såg vi Kung Fu Panda 2, hela familjen.



Den var riktigt rolig faktiskt. I alla fall de tjugo minuterna i början och de femton i slutet som jag såg.
För i vanlig ordning somnade jag nästan direkt. Blir nästan lite sur, för det spelar oftast ingen roll hur bra filmen är.

Jag somnar ändå.

Böcker kan jag ligga och läsa i timmar men film, nä då är det ögonlock ner, direkt.

Kanske det är för mycket intryck med både bild och ljud :-/
Eller så är det helt enkelt inte min grej.
Det där med film.

Fast Hur många lingon... den gick hur bra som helst.
Jag gäspade inte ens.
Och jag hade kunnat se om den, direkt efteråt.

Jag tror inte det handlar om huruvida den är bra eller inte. För det kan vara en film jag verkligen gillar.
Men så börjar den, och jag cabbar ner.

Nåväl, värre saker kan man ju råka ut för och tack och lov händer det i alla fall inte då jag ligger och läser.

Nu är den där lilla odågan John Blund här och sprätter sand, så det är nog bäst jag loggar ner och kryper till kojs innan jag slocknar på stället.
Har varit en lång dag med, förutom film, firande av Kottarnas Farfar som har fyllt 75 i dag.

Trevligt har det varit men nu är jag trött.
Skönt med helg och sovmorgon i morgon.



Ha en skön helg!


Kram J.

Spökerier isi Sme´

Kolla här hörrni.



Här har ni en som varit på Bibblan idag. Med Kryckorna och Kottarna i släptåg.
Maken fick agera chaufför och handlade lite under tiden.
Medan barnen blev serverade en läskig och en hemsk spökhistoria samt ett och annat glas med spökdrink så satt undertecknad nedsjunken i en fåtölj och läste tidningar.



Mycket bra fördelning om jag får säga det själv.

Lagom spaka och aningens uppskrämda utav historierna såg Kottarna även till att låna med sig diverse böcker hem. Samtliga med spöktema.



Jomenja. Bra val där.
Hur tänkte de där månne?
Lite undrar jag nog hur vi ska få plats alla fem i dubbelsängen i natt.

Som tur är har Maken har tagit med sig alla tre till Ishallen så de får vara med då han tränar hockey ikväll.
Förhoppningsvis är de rätt trötta då de kommer hem och somnar fort utan att orka läsa.

Förhoppningsvis.

Själv passar jag på att dansa på bordet då katterna är borta.



Lite måste man ju ladda ifall det nu blir en lång natt...




*

Höstlov

Äntligen börjar höstlovet här isi Sme´.

Lilla e's bästa kompis från Stockholm har kommit i dag och ska spendera resten av lovet här.
Medan grabbarna rockade lös här hemma har Stora E spenderat eftermiddagen tillsammans med MuminMormorn.

Lite då och då brukar Kottarna stämma träff med henne och sedan har de barnbarns-dag och äter gott och myser på.
I dag hade Stora E bestämt lunch på Café Myggan och där hade det minsann mumsats räksmörgås och skinktoast.
Lyckosarna.

Sedan hade de varit en sväng på Gallerian och shoppat lite.

Tror nog jag ska ta och boka in mig själv på en mor och dotter dag här framöver också. Om hon inte fick nog av sin krympling till unge förra veckan förstås ;-)

I morgon har jag bestämt att jag ska ta mig till biblan med Kottarna och kryckorna i sällskap.
Då ska jag försöka få taget lite bilder. Gillar att ha bilder att lägga upp här på bloggen men det har inte varit särskilt kompatibelt att släpa på kameran samtidigt som jag rattar Rulle.
Om det blir nåt villre med kryckor lär ju visa sig.

Nu ska jag och Maken mysa ner oss i soffan och se Berg flyttar in.
Det gillar jag.

Sedan blir det Kalla Fakta som ikväll handlar om säkerheten på förskolorna runt om i landet.
Misstänker att det kommer att röra upp en hel del känslor.


.

November

Kottarna är nästan färdiga med alla läxorna och höstlovs känslan börjar infinna sig så smått. I dag har här varit ett sammelsurium av kompisar och det har skrattats hej vilt åt jag vet inte vad på vindan.

Sedan försvann de ut och jag förberedde lilla e's sista hemuppgift. Adjektiv och hur man komparerar dem.
Vidare adjektiv i positiv, komparativ och superlativ.

Trekantig, trekantigare, trekantigast...

Ska bli skönt i morgon då allt är avbockat och vi kan ta sovmorgon och bara njuta av ledigheten.
Maken jobbar ihärdigt efter sin ledighet men nån eftermiddags aktivitet ska vi klämma in tillsammans. Badhus, bibliotek och kanske bowling står på önskelistan.

Såg att de hade nån aktivitet på bibblan på torsdag med spökberättelser och spökdrink. Det kanske Kottarna skulle gilla.
Här hemma blev det inte att vi firade Halloween alls i år då det inföll mitt i att de kom hem från utlandsresan.
I och för sig brukar vi inte fira särskilt mycket men Kottarna har haft Halloween fest ibland och oftast brukar vi göra en pumpalykta.

Minns första gången jag släpade med mig Magnus för att köpa en pumpa. Jag hittade en jättebamsing som var Den-perfekta-pumpan, alla kategorier.
Och jag minns makens min då han insåg att 9.90 var kilo priset och inte stycke priset.

Med en pumpa på dryga tolv kilo blir det ju en viss skillnad...



Nu ska jag och Stora E se Äntligen Hemma medan grabbarna grejjar med annat.


Ha det gott!

.