Hur tänkte jag?

Somliga dagar får jag lite infall och känner jag mig lite modigare än andra dagar.

Som idag.

Kottarna sover, Maken är på hockey träning och jag tänkte att jag skulle kika på Nightmare on Elmstreet.
Ni vet den där gamla skräckisen där en bunt med folk inte vågar somna för att de då blir massakerade och lagom skrämda från vettet av Herr Freddy Krueger själv.
Ni minns:
"-One, two Freddys gone get to you, three, four better lock youre door, five, six grab youre cruciefix, seven, eight stay up late, nine, ten never ever sleep again...."

Den tänkte jag se.
Jag som precis vågar se Det Okända, på dagtid.

Jättebra Jeanette.

Vad tänkte jag på egentligen!?
Jag vågar inte se sånt.

Det spelar ingen roll att jag intalar mig femtielva gånger att det bara är film.
Nackhåren reser sig och det blir svindligt i magen.
Efter 4 sedda minuter...
Innan jag byter kanal.

Så här sitter jag nu och tackar högre makter för Disneykanaler och Kalle Anka medan jag väntar på att Maken ska komma hem och rädda mig.

Det här var inte ett dugg modigt.

Det här var korkat.

I natt blir det jag som sover med lampan tänd.




Kram J.