tisdag 27 september 2011

När man glömt vad man minns

Hade någon i morse sagt att jag innan kvällen skulle ha friskat upp minnet vad det gäller att kunna Sveriges alla landskap, hade jag inte trott att jag skulle klara det.
Inte med tanke på att jag sällan anser mig behöva veta mer än var jag själv bor.



Men gissa vad!

* Jag kan alla Sveriges 25 landskap.
Både till utseende och var de är lokaliserade.

Och inte nog med det.
Jag har förkovrat mig ännu mer.

* Jag kan böja alla substantiv, även de abstrakta, i obestämd samt bestämd form. Och även ange om det är singular eller plural.

Allt det här på en eftermiddag.

Nästan utan att blinka.
Men bara nästan.

Riktigt nöjd känner jag mig.
Med mig själv.
Och med lilla e såklart, som till och med var strået vassare.
-Bra jobbat killen!

Det är inte klokt vad bra det är att ha en fjärdeklassare i sitt hushåll.
Man lär sig en hel del kan jag lova.


Undrar just vad han får i läxa här framöver?


*

2 kommentarer:

  1. Jo det är även nyttigt för oss gamlingar med lite läxor.
    Och du har så rätt zimba var med på fotot.
    Jo jag är också sjukt rädd för att möta en björn. Sänder en björnkram Monika

    SvaraRadera
  2. Monika:
    Ja man får ju plugga som en galning för att kunna hjälpa barnen med läxorna!
    Jag fasar för då de börjar med alla x och y'n. Då är det tur att Magnus kan.

    Kram!

    SvaraRadera