onsdag 16 februari 2011

Ulliga små tofflor

Huset ser för tillfället ut som ett katastrof område.
I alla rum är det högar av olika karaktär.

Sparas och kastas.
Sorterat och osorterat.

Så det finns ändå en ordning, här i röran.
Nu gäller det bara att skrapa ihop sista gnistan för att få klart mitt rensa-i-garderoberna-projektet.

Dammsugaren är min ständige följeslagare.
Det är dammråttor precis överallt.
De förökar sig hejdlöst och hoppar fram där man minst anar det.
Obarmhärtigt förpassar jag dem till allt annat luddigt och lurvigt i maskinens inre.

Nån sa att man ska låta tussarna vara.
För egentligen är det inga dammråttor.
Det är änglarnas tofflor.

När jag tänker så får jag en smula dåligt samvete.
Men bara en smula.

Och sen ber jag ödmjukast änglarna hålla sina tofflor under uppsikt nästa gång de förlägger sitt Stormöte hit isi Smé.

Lite ordning får det lov att vara.

Änglar eller inte.


När allt känns som rörigast låtsas jag att det enda jag nu behöver göra, är att rensa och sortera.
Sen kommer en städfirma och gör huset skinande blank och gnistrande.
Det luktar gott i alla vrår, man kan äntligen se ut genom de nyputsade fönstren och jag struttar runt i all förtjusande dammfria härlighet och ser piffig och leende ut.

Ibland låtsas jag så bra att jag nästan blir besviken då jag kommer på att nån städfirma minsann inte kommer.


Men ta mig rackarn om jag inte tänker strutta runt och åtminstone se lite piffig ut då jag är färdig.
I bästa mysbyxorna och med nytvättat hår.

Det ser jag fram emot.


Lagom till påsk.



2 kommentarer:

  1. Jag blir alltid lika glad av dina inlägg, sluta aldrig skriva, lova det! Menar överhuvudtaget, du är så bra på det! Kram, A

    SvaraRadera
  2. A: Tack, fina, fina du. Blir så glad av dina ord!
    Jag gillar att skriva.
    Kanske mer än jag visste från början.
    Så jag fortsätter, så länge det känns lustfyllt, och det gör det.

    Kramkram

    SvaraRadera