Massa Riner...

I dag kände jag mig verkligen baksugen så jag slog till och bakade mazariner.

Det gick så bra så jag började tro att nåt var fel.
Det var det inte.
Fast jag var allt lite skrajjsen då det var dags att knacka ut dem ur formarna men det gick busenkelt den här gången.

Sist jag bakade dessa små rackare, för en så där 15 år sen, gick det nämligen mindre bra. Ja allt gick bra den gången med, tills jag skulle ha ur dem.
De vägrade.
Hur jag än försökte satt de fast.
I sina formar.
Som berget.
Slutade med att de åkte i soporna allesammans, med formar och allt.

Så kan det gå.
Men inte den här gången :-)

För nåt tag sen kom jag över nya formar och tänkte att det kanske var dax att försöka igen...


*Som jag hade tänkt mig, förutom att det blev 30 st istället för de 20 som stod i receptet, men det kan jag leva med.*

Sen ringde vi till Mumin Mormorn och F och lockade över dem på provsmakning och kik på soffan i sin nya skrud.
Mumin Mormorn tyckte soffan var fin och hon trodde också att Gammel Morfarn skulle ha gillat att vila sig där.




Lite mysigt att sitta tillsammans och fika och prata.
Synd bara att Min Morfar inte kunde vara med, fast det kanske han var i och för sig.
Kanske han låg där på soffan och mös.

Det vill jag gärna tänka mig.

Med en doft av nymalda kaffebönor och hembakta mazariner, som en varm och skön stämning omkring oss.



Livet ter sig ganska rofyllt en kväll som denna.





.